Greger Paddlund



Jag har en inneboende i mitt växthus. Upptäckte honom för 3 eller 4 år sedan. Honom ?
det kan faktiskt vara en tjej också men det lutar mer åt en manlig. Jag ropade förtjust
till min fru: Vi har en groda i växthuset. Vad roligt svarade hon avmätt. Trodde då att
det bara skulle vara en tillfällig förbindelse. Ack vad jag bedrog mig. Den lilla grodan
växte upp till en ståtlig padda. Han är nu nästan lika stor som min knytnäve. Arbetet i
växthuset sker nu med en viss försiktighet. Det är inte bara att hugga ner grepen i jorden
eller hastigt flytta en kruka. Först måste Paddlund lokaliseras. Paddan döptes till Paddlund
av mig men mina barn tyckte att han skulle ha ett förnamn. Många namn dök upp, William
ville också ändra efternamnet, namnet skulle då bli Orvar Bergmark. Jag inlade veto mot
efternamnsändringen. William tyckte då att paddan skulle heta Göran efter Göran Persson,
de var ju så lika. Gud förbjude, en socialist i mitt växthus. Tror inte paddor är socialister. De
vurmar inte för andra små djur i växthuset utan äter dom glupskt till min lycka. Efter ytterligare
palavrande kom vi överens om Greger. Greger Paddlund är inte särskilt sällskaplig under dagtid.
Däremot kvällstid när det börjar bli lite kallare och fuktigare inne i växthuset, så dyker han upp.
Upptäckte detta för ett par år sedan när det inte fanns något bra på TV, alla böcker var lästa
och min fru inte var särskilt sällskaplig. Hällde upp en rejäl whiskey och satte mig i korgstolen
i växthuset med en filt över knäna. Plötsligt kände jag mig iakttagen. Paddlund satt precis
framför mina fötter och tittade förstrött på mig. Hej, sa jag. -Hur har du det här ute egentligen?
Insåg då att jag satt och pratade med en padda. Tittade på whiskeyglaset, det var halvtomt.
Det susade lite i kupan men jag var definitivt inte berusad. Vi hade ganska trevligt en stund.
Alltid trevligt med lite sällskap. När tomatplantorna angreps av gröna larver gjorde Paddlund
en heroisk insats. Han åt upp allihop. Om man stack fram en larv framför honom kom tungan ut
blixtsnabbt och fångade larven. Då blev Paddlund oroväckande tjock under en period. När larverna
var slut återgick Paddlund så småningom till normal storlek. Paddlund är ett gott sällskap och är
perfekt att ha i växthuset. Han utrotar ohyra på ett helt ekologiskt sätt. Jag rekommenderar alla
att skaffa sig en padda.

Kommentarer
Postat av: Maria

Våt tomatodlande mor vurmar också för paddor i sitt växthus. Hon fräser ilsket om nån orm verkar bo i området för hon är rädd om sina små klibbiga växthusvänner. De mumsar sniglar och annan ohyra. Hon letar gärna nya inneboende om den tidigare verkat vandrat vidare. Undrar dock om hon har kvar samma lilla hjälpreda mer än ett år?



Vissa tror ju att djur och växter i vår omgivning representerar människor som inte längre lever. Undrar vem Greger Paddlund är? Det angår ju förstås bara dig - och honom!

2010-06-01 @ 16:35:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0