sneckenstrom

Tanken med den här bloggen är egentligen att vara väldigt seriös. Ibland bidrar dock omvärlden med uppslag som omöjliggör all seriositet. I ren och skär ilska känner man jag att budskapet måste ut. Igår på väg hem ifrån jobbet stannade jag till på ICA för att handla lite mat. Kände mig trött och lite stressad. Rafsade raskt ihop det allra nödvändigaste för kvällen. Mjölk, ost, bröd, kaviar och ägg åkte snabbt ner i korgen, ville snabbt hem. Vid kassorna var det långa köer förutom vid självscanningen. Har dock inte riktigt vant mig vid tanken att gå runt med en hårfön i affären. Hamnade alltså i köerna vid de "vanliga" kassorna. Släpper ner korgen framför fötterna och puttar sen förstulet korgen framför mig varje gång kön rör sig med min bootsklädda fot. Märker snart att damen framför blänger på mig. Hon är ca 50 år, saknar underhudsfett, är hårt sminkad, kortsnaggad och förefaller inte haft roligt på den här sidan av millenieskiftet. Hennes stickande ögon stirrar djävulskt på mig varje gång foten puttar fram korgen med ett fräsande ljud. För att testa puttar min fot korgen lite retsamt i sidled några gånger för att kolla om hon reagerar. Det gör hon. Nu synar hon mig ifrån topp till tå och jag ser på hennes blick att hon finner mig "sluskig". På fötterna sitter ett par boots i ormskinn, på benen finns ett par lortiga jeans efter dagens arbete och på kroppen en skjorta med foder som sett sina bästa dagar. Mitt ansikte är lite skäggigt, stubbigt. Ofrivilligt ler jag mot henne. I mitt sinne hade jag önskat att några tänder saknats och att en stor snus skulle hängt lite lojt under överläppen. Nu har jag ganska bra tandstatus enligt min tandläkare, har inte haft hål i tänderna sedan nio-årsåldern och snus är rätt läbbigt. Efter en evighet kommer vi fram till bandet, min fot har då puttat korgen flera kilometer i olika riktningar. Om hennes blick varit pansarbrytande laser hade min kropp skurits i tärningsstora röda köttbitar. Hon parkerar noggrannt vagnen bredvid bandet. Slänger en dödande iskall blick på mannen framför som inte lägger upp den här träbiten som markerar en ny kund. Hon tar den demonstrativt och smäller den i bandet och stirrar hysteriskt på mannen i några sekunder. Sen börjar streckkodsproceduren: ner med handen i korgen, upp med varan på bandet, varan synas för att lokalisera streckkoden, varan läggs mitt på bandet med streckkoden emot kassörskan. Efter en evighet ligger varor spikrakt mitt på bandet med streckkoden emot kassörskan. Hälften av varorna finns då fortfarande kvar i kundvagnen. Jag stirrar häpet med en stigande irritation på händelseförloppet. Funderar på om hon ställer varorna hemma på frukostbordet med streckkoden emot sig. Sen kommer tanken "tänk om jag måste ha sex med henne". Fantiserar om att snorre är utrustad med streckkod, varje rörelse in och ut registreras i hennes inbyggda sträckkodsläsare. När det är färdigt kommer det ut ett kvitto ur hennes sammanpressade läppar med antal rörelser, frekvens och magnitud. Jag vaknar upp ur fantasierna. Mannen framför har för länge sedan packat sina kassar och lämnat butiken. Ser nu att kassörskan irriterat får vända på alla varor, streckkodsläsaren sitter mot kunden. Anar att ilskna damen upptäckt att hon lägger streckkoden åt fel håll. Hon fortsätter ändå ståndaktigt på samma sätt med streckkoden emot kassörskan. Nu blänger kassörskan på ilskna damen. När sista varan omsorgsfullt placerats på bandet tittar hon uppfodrande på mig och lägger mellanklossen med en smäll på bandet. När hennes varor rullat fram en halvmeter tar jag min korg och häller den på bandet. Ost, mjölk, ägg, kaviar och bröd dunsar ner på bandet i en stor hög. Kassörskan flinar illmarigt med plirande ögen på mig och vi stirrar sedan gemensamt på ilskna damen för att se reaktionen. Hennes hela tiden ihopknipna mun gapar och hennes ögon stirrar på högen, sedan mig, sedan på kassörskan och sen på kunden bakom mig. Vi ler mot henne.