Även moll är vackert.

Varför så sorgsen ! "Ryck upp Dig" får man ofta höra. Jag vill inte ! Idag är en dag i moll. En lite stilla dag för eftertanke och kontemplation. Det är svårt att vara eftertänksam när man är uppspelt och glad. Det går bara inte. "Man ska ha balans i livet" sägs det. Innefattar även det nedstämdhet och eftertanke ? När allt är vitt så ser man inte konturer och skuggor så bra. Man blir bländad av allt det ljusa. Det kan rent av vara obehagligt med för mycket ljus. För mycket mörker är inte heller bra. Men mörkret kan också blända. Alltför mycket vitt gör mig illamående, det är som att ha ilningar i tänderna fast värre. Det skär i synnerven, försök stirra in i solen. Mörkret kan vara befriande efter en lång solig dag. Om man skall åka långt i bilen och lyssnar på glad musik för länge händer tre saker. 1: man kör för fort, 2: man äter en massa godis, 3: man stänger till slut av musiken. Lite långsam sorgsen musik i moll är perfekt. Bilen blir en sorts tempel, man mediterar. Resan känns kort och man kommer fram utvilad. Kan tänka mig att resande förr i tiden hamnade i någon sorts meditativt tillstånd eftersom resorna ofta tog lång tid. Man kopplade av. Mörkret, tystnaden och moll är en del av människan. Ta vara på det !
Kommentarer
Trackback